Som en regnbåge på himlen mår jag idag. Färgglad och vacker. Idag ska inget få stoppa mig. Idag känns det som att jag kan stå för det jag säger, när jag säger att jag hatar rosa. Dom där rosa molnen känns så avlägset långt borta. Så varför ens lägga ner tid. I wont. Fast om jag känenr mg själv rätt så kommer jag gå emot det jag jsälv intalar mig själv att göra. Som vanligt.

Imorgon kommer jag att känna mig som en groda utan ben.. Helt hopplös..

Som en regnbåge på himlen mår jag idag. Färgglad och vacker. Idag ska inget få stoppa mig. Idag känns det som att jag kan stå för det jag säger, när jag säger att jag hatar rosa. Dom där rosa molnen känns så avlägset långt borta. Så varför ens lägga ner tid. I wont. Fast om jag känenr mg själv rätt så kommer jag gå emot det jag jsälv intalar mig själv att göra. Som vanligt.

Det roliga med det hela är att idag är inte samma känsla. Idag har den liksom avtagit. Är det för att jag inte har hört? Eller är det för att jag inte har sett? Är det för att jag binder nya kontakter, eller är det för att jag inte har mod? Jag vill kunna skrika ut allt som kryper på insidan, allt som bara ligger där och trycker. Allt det goda och allt det onda. Allt det fina och allt det fula.

Mitt nya liv här i Eskilstuna tog inte den vändningen jag hade hoppats. Jag hade önskat mig en dans på rosa moln, men jag hatar ju färgen rosa.

Det roliga med det hela är att idag är inte samma känsla. Idag har den liksom avtagit. Är det för att jag inte har hört? Eller är det för att jag inte har sett? Är det för att jag binder nya kontakter, eller är det för att jag inte har mod? Jag vill kunna skrika ut allt som kryper på insidan, allt som bara ligger där och trycker. Allt det goda och allt det onda. Allt det fina och allt det fula.

Mitt nya liv här i Eskilstuna tog inte den vändningen jag hade hoppats.

Det har gått till en viss punkt att jag tillochmed drömmer om det.

Om framtiden, om nutiden om dåtiden och om våran tid. Om tiden efter våran tid och om tiden innan våran tid. Om tiden då vår tid spenderades tillsammans. Det snurrar i min skalle och jag vet inte om jag ska tycka om det eller inte. Jag vet inte hur jag ska hantera dessa saker som kommer såpass oväntat och fångar mig med storm. Som ger mig en känsla i magen jag inte har kännt på år och dar. En känsla av ovisshet och ständig rädsla. En känsla av värme och glädje. En känsla av pinsamhet och lyckorus. En känsla man älskar att hata, och hatar att älska. En känsla som fyller mig med saker jag inte kan få ner i ord hur ofta jag en försöker. Vart jag än vänder mig finns detta i mina tankar.

Linjen är fin mellan längtan och besatthet. Jag vet inte på vilken sida jag befinner mig på längre.

Det har gått till en viss punkt att jag tillochmed drömmer om det.

Om framtiden, om nutiden om dåtiden och om våran tid. Om tiden efter våran tid och om tiden innan våran tid. Om tiden då vår tid spenderades tillsammans. Det snurrar i min skalle och jag vet inte om jag ska tycka om det eller inte. Jag vet inte hur jag ska hantera dessa saker som kommer såpass oväntat och fångar mig med storm. Som ger mig en känsla i magen jag inte har känt på år och dar. En känsla av ovisshet och ständig rädsla. En känsla av värme och glädje. En känsla av pinsamhet och lyckorus. En känsla man älskar att hata, och hatar att älska. En känsla som fyller mig med saker jag inte kan få ner i ord hur ofta jag en försöker. Vart jag än vänder mig finns detta i mina tankar.

Linjen är fin mellan längtan och besatthet. Jag vet inte på vilken sida jag befinner mig på längre.

Själv anser jag att bloggen suger. Alltså riktigt suger. Sämsta jag ever har gjort, förutom nån gång när jag var liten och skulle räkna ut ett plustal som blev 13. Tog stopp vid 10. Kunde inte räkna mer. Siffrorna försvann. Det var läskigt och roligt, för jag skrattade åt mig själv.

Det får bli mitt sista ögonblick, för guess what? Så jävla skönt att dessa "dagar" är över.

NU! Hey ho! Lets go!

Jag saknar Sture.

Vad i helvete menas med ambitioner?

Och ja, jag ska ta tag i bloggen. Jag ska blogga mer, men sista dagen är imorgon, med denna lista! Sen är det som vanligt.

Ja, jag är extremt söt osv.

Jag saknar mina syskon. Jag saknar Knut. Jag saknar mina katter, jag saknar min hund. Jag saknar dom klubborna som fanns förr i tiden som jag och Amanda jämt handlade, jag saknar Bea, jag saknar någon som kan städa min lägenhet.

Anyone?

Och en av mina nya favvisar är gymmet. Nu när jag (äntligen) har mina träningsskor finns det inget som hindrar mig från att träna, så imorgon sticker jag iväg och kör!

Bjuder på en jävligt söt bild på mig själv.

Att jag ska bo i denna lägenhet resten av mitt liv. Inte för att det är något fel på den nu, men you get the point. Nejtack.

Höjder, Den nya karusellen på Gröna Lund, att bli vuxen.

Dag 25 – En första.

? Dag 26 – Mina rädslor.

? Dag 27 – Min favoritplats.

? Dag 28 – Det här saknar jag.

? Dag 29 – Mina ambitioner.

? Dag 30 – Ett sista ögonblick.

Detta skulle passa bra vid ett senare tillfälle. Men this works.

En första. Lägenheten var det första som kom upp. Min lilla på 16 kvadrat. Jag kan sakna den lite, men fan. Jag trivs otroligt mycket bättre här. I Tuna. På 26 kvadrat. Min första lägenhet. Fick välja tapeter. Blev nöjd. Silvrigt och vitt blev det. Han som bor där lär ju inte älska det så hiskligt mycket. Men det bryr inte jag mig det minsta om.

Min första lägenhet. Den var söt.

Och detta var ju jätteroligt.

Idag är det tack vare Manchester United.

Rooneys mål är utan tvekan årets mål.

Men favoriten är utan tvekan Berbatov.

Och även dom som lägger sig i andras förhållande eller deras uppfostran av barn.

Det är ju liksom upp till dom hur dom vill vara och göra.

Godmorgon.

Det va awesometimes, och jag saknar min brud.

Flyttat, skaffat jobb, hängt med vänner, tvättat, och andra viktiga saker!

Men sen är det så mkt som kan hända. Har jobbintervju imorgon, dom vill att jag åker till Belgien nu, sista februari.

Jag vet inget.

This isnt fair.