Jag vill regissera slutet
Tove; Vi har våra stunder när vi gör spontana saker såsom åker till Parken Zoo, går till stallet och andra roliga saker. Och jag är glad att jag har dig. Det är jag verkligen. Jag kanske inte alltid visar det, men du är den som gör mig glad, och verkligen visar att du bryr dig. Ord i sig kan inte förklara hur mycket du betyder för mig. Utan dig, Charlie, så skulle livet vara så förbannat tomt. Jag älskar dig.
Amanda; Vi var tighta när vi var mindre. Men något hände. Vi växte upp, i olika hem, med olika intressen och vänner. Men vi vet att vi båda finns där för varandra, för vad som än händer är du min syster. Lika så jag är din. Jag vet att du har gått igenom en jobbig period nu, och jag vet mycket väl vad som hänt. Och du förtjänar det inte. Du förtjänar bara det bästa. Om det ens är bra nog för dig. Jag älskar dig.
Pappa; Jag träffar dig sällan. Jävligt sällan. Jag vet inte vad jag ska säga. Jag är tom när det kommer till dig. Du har gjort en del val i livet jag inte riktigt förstått. Och jag lär väl aldrig få reda på vad som vandrar runt där inne i ditt huvud. På grund av dessa val du har gjort har jag valt att inte bo hos dig. Du vet mycket väl vad jag pratar om. Hoppas jag iallafall. Jag hoppas verkligen att du får iordning på ditt liv och att du inser att du har en dotter till som existerar. Det skadar inte att höra av sig ibland och fråga hur jag mår. Istället för att vänta på att jag ska höra av mig. Jag säger inte åt dig att göra det, jag ber dig. Jag saknar förut. Jag älskar dig.
Mamma; Ditt livsval har gjort saker och ting komplicerat för mig. Hur jag kan säga att du sårar dom runt om dig och du ställer frågan ; HUR kan du göra det. Det sårade mig mest. Och det gör det fortfarande. Jag hoppas att du snart inser att jag inte mår bra av det. Det har jag även sagt. Men jag hoppas att du verkligen tar åt dig av det snart. För jag orkar inte riktigt mer av allt runt omkring. Jag saknar min mamma. Så som det var innan allt shit. Mamma, jag älskar dig.
Mig själv; Idag känner jag mig värdelös. Jag känner mig hopplös och rädd. Jag är ovetandes om det jag behöver veta och få svar på. Jag är vilse och hittar inte ut. Jag behöver hjälp och det vet jag om. Jag hatar mitt liv egentligen. I really fucking do. Jag hatar mig.
Tobias; Du är datanörden i familjen. Verkligen. Du är nästan aldrig hemma och när du väl är det är det datorn som gäller. Det är inte så lätt att hitta på saker med dig, när du är i den åldern då vänner, flickvänner och datorer betyder mest. Tro mig, jag har själv vart där, förutom flickvänner då. Då var det killar istället. Men you get the point. Men jag vet att du alltid finns där och det går alltid att prata med dig. Även om du verkar lite carecake-aktig så vet jag att du bryr dig. Och att du älskar mig. Jag älskar dig.
Amanda; Vi var tighta när vi var mindre. Men något hände. Vi växte upp, i olika hem, med olika intressen och vänner. Men vi vet att vi båda finns där för varandra, för vad som än händer är du min syster. Lika så jag är din. Jag vet att du har gått igenom en jobbig period nu, och jag vet mycket väl vad som hänt. Och du förtjänar det inte. Du förtjänar bara det bästa. Om det ens är bra nog för dig. Jag älskar dig.
Pappa; Jag träffar dig sällan. Jävligt sällan. Jag vet inte vad jag ska säga. Jag är tom när det kommer till dig. Du har gjort en del val i livet jag inte riktigt förstått. Och jag lär väl aldrig få reda på vad som vandrar runt där inne i ditt huvud. På grund av dessa val du har gjort har jag valt att inte bo hos dig. Du vet mycket väl vad jag pratar om. Hoppas jag iallafall. Jag hoppas verkligen att du får iordning på ditt liv och att du inser att du har en dotter till som existerar. Det skadar inte att höra av sig ibland och fråga hur jag mår. Istället för att vänta på att jag ska höra av mig. Jag säger inte åt dig att göra det, jag ber dig. Jag saknar förut. Jag älskar dig.
Mamma; Ditt livsval har gjort saker och ting komplicerat för mig. Hur jag kan säga att du sårar dom runt om dig och du ställer frågan ; HUR kan du göra det. Det sårade mig mest. Och det gör det fortfarande. Jag hoppas att du snart inser att jag inte mår bra av det. Det har jag även sagt. Men jag hoppas att du verkligen tar åt dig av det snart. För jag orkar inte riktigt mer av allt runt omkring. Jag saknar min mamma. Så som det var innan allt shit. Mamma, jag älskar dig.
Mig själv; Idag känner jag mig värdelös. Jag känner mig hopplös och rädd. Jag är ovetandes om det jag behöver veta och få svar på. Jag är vilse och hittar inte ut. Jag behöver hjälp och det vet jag om. Jag hatar mitt liv egentligen. I really fucking do. Jag hatar mig.
Kommentarer
Postat av: Louise
Jag älskar dig och jag kommer alltid finnas för dig. Du förstår inte hur mycket jag bryr mig om dig. Du vet kanske att jag bryr mig om dig, det hoppas jag iallafall. Men du ve tint ehur mycket jag bryr mig om dig!!
Du gör inte alltid bra val, men det kommer en dag oc du kommer inse det och då vet du att jag finns, så som jag finns nu.
Sara <3 Louise = Vänner i vått och torrt :)
Postat av: Lillasyster/Tove/Charlie
aaw, Felix, jag älskar dig. Vad mer kan jag säga? Går inte att skriva ner hur mcyket jag älskar och stöttar dig i ord så jag försöker inte ens. Du är allt, och du ska se att det kommer en dag då både pappa och Anneli inser vad dom gör/gjort.
Trackback
